sannaplusbarn

Jag tänkte på en sak i morse när jag och Jack och Jim satt och åt frukost, när satt jag senast vid frukost bordet med en tidning och drack min kopp te i lugn och ro?!?! Jag kan säga att det kommer jag inte i håg.
I morse när vi slog oss ner för att äta så sitter Jack och vill att jag ska skära bort kanter, hälla mer oboypulver i hans redan chokladsåsliknande gegga, flytta hans stol bara fem cm längre bort från brorsan (inte mer utan exakt på pricken så lång bit som han visar med fingrarna) och dessutom hålla honom i handen (lite svårt när Jim sitter i mellan). Jim i sin tur skriker efter att det går alldeles för sakta med grötintaget från mammas håll, det ska lika fort som rinnande vatten. Och dessutom tycker han att man ska stå upp i matstolen och äta, varför ska man sitta ner när man är så duktig på att stå upp.
Det är lite tråkigt för Jim för mamma uppskattar inte lika mycket att han ska stå upp utan hytter med fingret och säger att så ska man inte göra. Det där fingret tränar jag stenhårt på att inte använda.
Det är inte mindre lugnt när mannen är hemma det, är nästan värre. Han till skillnad från mig LÄSER tidningen på morgonen (!) och sätter dessutom på radion och bidrar därmed till mer icke lugnande atmosfär vid köksbordet. Han verkar liksom inte alls lika uppjagad som jag över att det är kaos vid frukostbordet, han tittar upp från tidningen (som dessutom ligger över hela bordet) nån gång ibland och undrar varför det ryker ur mina näsborrar. Jag har funderat på att lägga ner det här med frukost för min del jag får ju ändå inte i mig särskilt mycket. Jag får ta en tidigare lunch när Jack är på dagis och Jim har förmiddagssiesta....då äntligen kanske man kan kalla det matro.