sannaplusbarn

Tänkte bara dela med mig av ett klipp jag hittat som jag tycker alla underbara kvinns, som har tycker sig ha en bad hairday eller liknande, ska titta på. Celebriteterna är nog inte så snygga in real life:



Ha en skön söndag trots kylan! Skönt att solen skiner.

Imorgon blev visst idag lördag. De två senaste dagarna har bara runnit förbi. Tiden går bra fort ibland.
Idag har jag varit på stan en sväng och inhandlat lite söt topp (till nästa helgs trevligheter med våra goa vänner) en present till vår kommande 35-åring i kompiskretsen och lite små myssaker till vårt hem. Jag kom hemifrån utan barn tillsammans med min vän så det var väldigt lugnt och skönt att kunna prova kläder i god ro. 
Nu sitter vi och inväntar att pappa ska komma hem från träningen så vi kan ha lite lördagsmys här hemma.

Jim har börjat gå med sin gåvagn nu, han går lite "korvigt" men han tar sig fram. Jätteduktig liten kille. 

I veckan kom inbjudningarna till min och "Nennos" 30-årsfest så ikväll blir det att skriva adresser och slicka kuvert. Festen börjar närma sig, nu är det "bara" tre månader kvar. 
Nu klev mannen innanför dörren så det är dags att logga ut.

Dagens ord: Behandla andra så som du själv vill bli behandlad.


Mojo!!

Jag är så himla nöjd med denna kväll. Jag har sett delar av Morgan Heritage ikväll (Petah och Mojo).

Jag har inte tyckt om reggae förrän jag träffade Mannen (i mitt liv) men så spelade han en skiva med just denna musikaliska familj och jag blev förälskad på en gång. Jag blev jätteglad när han berättade att de skulle komma till Norrköping och sa att vi absolut måste gå och se dem och det fick jag/vi. Jag stod under hela kvällen längst framme mellan scenen tillsammans med miss och mr Gruppie. Hon skrek rakt ut "I´m gonna f**k you tonight" samtidigt som han gick ner på knä och nästan grät för att hans stora idol Petah tog hans hand. Lite senare under konsertens gång var det ett par killar som tyckte att det var tufft att tända lite annat än en vanlig cigg och då fick jag förflytta mig tre meter lite längre bort (men ändå precis så jag fick dansa med Mojo)jag tänker inte gå in på anledningen varför. Jag blev helt lyrisk när en av bröderna som stod på scenen ville ta en liten svängom med lilla jag. Éfter att de slutat spela lyckades mannen få till ett kort på mig och min för tillfället stora idol Mojo. Jag kommer leva på detta ett tag vilket betyder att jag är nöjd med kvällen. Jag måste bara tillägga att ni som inte var där missade verkligen något. Natt natt., berättar mer imorgon.

Jim har ett öga för detaljer. Han har börjat utforska de små saker han finner på golvet här hemma. Förut har han struntat i brödsmulor under bord och stolar men nu ger han sig på allt han hittar. Jag tycker det är så gulligt när han sitter med sitt lilla pekfinger och pillar på den millimeterstora smulan han har fått ögonen för. Det är inte lika gulligt när han sen trycker hela ansiktet i golvet och försöker slicka upp smulan när han inte lyckas med fingret.
Idag ska jag och Jim gå till öppna förskolan och mingla lite medan Jack är på dagis och mannen är hos sjukgymnasten.

I eftermiddag ska jag få komma iväg och träna....äntligen! Det är första gången denna vecka och det är redan onsdag, får bli träning både lördag och söndag och så lite promenad på det för att ta igen det jag missat.
Det är det som är det sköna nu när snön börjar försvinna att man faktiskt kan gå ut lite mer med vagnen utan att behöva ploga sig fram.

Oj oj oj! Jim har varit som ett litet frimärke på mig i en å en halv dag. Det började igår, det gick inte att sätta ner honom på golvet. Han blev hysterisk, skrek allt vad han kunde och fick ganska raskt komma upp i famnen igen. Det var ganska frustrerande och jag tyckte så synd om Jack som också ville ha mammas uppmärksamhet. Det fortsatte hela förmiddagen idag men så efter att Jim sovit lunch idag så verkar det ha gått över, nu är han ute på äventyr igen (ja inte ute som i utomhus så klart utan bland kastruller och spännande brödsmulor på köksgolvet här hemma). Jag hoppas verkligen att denna rekordkorta fas i hans utveckling är över och att han fortsätter vara lika nyfiken och orädd som han är vanligtvis.

I helgen har jag hoppat in och jobbat och det var välbehövligt, hoppas det blir mer av det så man kan få känna saknad av sina barn lite mer.

Vi har lämnat in bilen på lite diverse reparationer så vi har fått ta spårvagnen till dagis och stora staden. Som igår tex: Jag hade tidigare förra veckan bokat in mig på ett afrodanspass i hopp om att det skulle vara möjligt att komma iväg, men med tanke på att mormor och farmor gett sig i väg till Teneriffa på nån spaupplevelse så fick jag skippa det. I alla fall så kom jag på två minuter försent igår att avboka passet så det var bara att bege sig med pojkarna in till stan och köra en fuling på friskis, gå dit ta min biljett och gå därifrån (om man missar att avboka ett pass så får man en varning och det vill jag inte ha) och låtsas att jag är där och tränar. 

Nu spelar Kent på radion så jag lägger ner det här och sätter mig i soffan och blundar (med ena ögat eftersom man aldrig vet vad Pim Pim har i kikaren) i tre innan Jim ska äta och kvällsruschen är igång.